Emmy Lindgren

Jag började blogga för x antal år sedan.

Ungefär tre-fyra bloggar sedan så skrevs mitt första blogginlägg.

De första handlade om hur mina dagar såg ut, vad jag gjorde på fritiden och vart jag skulle härnäst och med vem. Sedan handlade det om bilder. Ganska blandade sådanna, egopics, dåliga naturbilder, eller ännu sämre porträttbilder. Sedan fick det bli mer av teman och lite mer seriösa bilder samt redigeringar. Under denna tid så förbättrades mitt språk vilket man kan se då jag har betydligt färre särskrivningar nu! *blinkblink*

 

Någonstans under denna tid så växte jag upp och bloggen blev mindre och mindre viktig och mer som ett sätt att avreagera mig på. JAg vill ofta skriva men jag vet inte vad, istället har jag ett tjugotal påbörjade skrifter i drive som började som idéer till blogginlägg men som aldrig blev bra nog. 

 

jag har reflekterat mycket på sistone. Nu när allt går så fort. Och den ständiga frågan ställs flera gånger i veckan av olika personer med samma frågande uttryck:

"och du är fortfarande inne på samma väg?"

 

Ja det är jag. 

 

 

Så för att hedra min tidiga bloggtid: 

Idag har vi haft Turkiet-Istanbul- Projekt rep. Vi slutade ca: halv 4.Under repet så gick strömen och en lärare fastnade i en hiss då. Sedan åkte jag hem. På bussen lyssnade jag på musik. Nu så funderar jag på att skriva om mitt tal till retoriken som jag ska hålla imorgon, haha. :) 
Jag funderar på att hålla ett tack tal efter min prästvigning. men jag vet inte. vad tycker ni? 

KRAM EMMY.