Men är inte det tjusningen?

Det har alltid varit så långt borta att nu när det faktiskt är dags så kan jag inte riktigt greppa det. Jag har läst och lyssnat på mina vänners vackra beskrivningar och förhoppningar. Jag vet inte om jag kan beskriva så mycket, men jag kan berätta om en förhoppning. 

En av mina förhoppningar är att lära, att göra en inre och en yttre resa och lära mig förstå andra kulturer men även min egen. Det är svårt att sätta ord på. 

Men jag är taggad och lite skrajjj. Men är inte det tjusningen? Att ha lite pirr och inte veta exakt vad som väntar kring hörnet? 

Kram Emmy.